I paradiset finns det fina pärlor

Huspriserna i Storbritannien föll med 2,5 procent i mars jämfört med månaden före men var fortfarande 1,1 procent högre än ett år tidigare, enligt statistik från Halifax, landets största företag för bostadslån. Ett genomsnittligt brittiskt hus kostar nu 191 556 pund, nästan 2,3 miljoner kronor. Analytikerkåren hade räknat med att huspriserna skulle minska med 0,4 procent mellan februari och mars. I februari föll de brittiska huspriserna med 0,3 procent jämfört med månaden före. Detta gör att bolån i landet är fortsatt starka.

Krisen kring bolån i USA påverkar inte alla länder vilket man ser i fallet i Storbritannien. Även svenska bolån håller sig relativt starka och bolåneinstitut räds inte krisen i USA. Inte heller ska det påverka fastighetsmarknaden inom den närmaste framtiden. På längre sikt är det möjligt att vi kommer se en viss nedgång då det påverkar den svenska börsen och investeringar som gör pengar mindre värda i USA.

I USA håller osäkra krediter för bostäder, så kallade subprimelån (jämför med bostadslån) till låntagare med dålig säkerhet och för lite pengar i hushållskassan, på att driva vissa bolåneföretag mot ruinens brant. Kollapsen är dock inget som påverkar den svenska fastighetsmarknaden och bolån i dagsläget. Liknande typer av lån finns inte i Sverige utan bolånen är utformade på ett annat sätt här vilket bör göra att vi inte påverkas lika mycket. Subprimelånens andel av de totala bolånen i Sverige utgör uppskattningsvis 0,5 procent, enligt Riksbanken att jämföras mot USAs 10 till 15 procent.

Det som dock påverkar svenska fastighetspriser och räntor på bolån mer är inrikespolitiska beslut såsom fastighet- och förmögenhetsskatt. Med mer pengar i hushållskassan är svensken mer intresserad av att investera i fastigheter och att låna pengar till dessa.

Svenska banker och bolåneinstitut kommer inte att skärpa reglerna och försämra villkoren kring att låna pengar bara på grund av händelserna i USA.

Under nästa helg ska världens finansministrar och centralbankschefer samlas när Världsbanken och Internationella valutafonden har sitt vårmöte. Finanskrisen med krisen kring bolån i USA blir en av de viktigaste diskussionsfrågorna. I IMF:s globala stabilitetsrapport som publicerades på tisdagen konstateras att världens finansiella system är mer sårbart än vad man tidigare insett.
Under senare år gick risktagandet längre än allmänt uppfattat. När spänningarna sedan ökade, blev följden att finansmarknaderna delvis upphörde att fungera. Av detta har nu konjunkturen fått en knäck: IMF räknar med en global BNP-ökning på måttliga 3,7 procent under 2008.
Oron gäller nu att det ska uppstå en hård kreditåtstramning, med kreditsanering till följd där bankerna stryper många verksamheter. Men faran behöver detta till trots inte vara över, trots att centralbankerna har pumpat in åtskilligt med likviditet.
Kritiken riktas särskilt mot strukturerade produkter där bostadslån från den amerikanska marknaden har ingått. Värdepapper har fått högt betyg på kredit trots stora underliggande risker. För detta behövs en bättre upplysning som hindrar att liknande situationer från att uppstå.